fredag 30 december 2016

Vägen till rösträtt för kvinnor

De två första föreningarna för kvinnors politiska rösträtt bildas 1902 i Stockholm och Göteborg. De går ihop i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och samtidigt startar lokala rösträttsföreningar runt om i landet. 

Ett flygblad som uppmanar till medlemsskap i närmaste rösträttsförening i länet. 

I Gävle bildas Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, 1903 och snart har Alfta, Kilafors-Hanebo, Bollnäs och de flesta andra orter i länet egna lokala föreningar.

Årsavgiften i Färila FKPR 1910 har kvitterats av Alma Mickelson, kassaförvaltare.

Under 1913 genomför LKPR en enorm nationell aktion i form av en namninsamling för kvinnors rösträtt. Listor skickas ut till de lokala rösträttsföreningarna och enskilda medlemmar går runt och knackar dörr i socknarna för att få ihop namnunderskrifter.

Listorna som användes när lokalföreningarna samlade in namnunderskrifter.

Johanna Wiberg i Österfärnebo är en av dem. Hon skickar sina ifyllda listor till Klara Lindh, ordförande i Gefle FKPR, och bifogar en målande beskrivning av människorna hon pratat med ute i gårdarna. "De flesta av männen inse rättvisan i vårt krav men bäva för att själva få krypa i skuggan. - Kvinnorna på landet ha ej tid med politik, så de säga, de ej förstå den i många fall. Andra äro klyftigare än männen."

I Alfta FKPR är Linnéa Andersson ordförande. Hon skickar ner 24 listor med totalt 566 namn från Alfta, Ovanåkers och Woxna socknar. I ett brev konstaterar hon att antalet namn inte är så litet, med tanke på att "Voxnadalens befolkning väl på det hela taget är ganska konservativ, eftersom den ju mest består av välmående bondfolk".

Linnéa Andersson beskriver rösträttsarbetet i Alfta, Ovanåker och Voxna och uttrycker besvikelse över att vitbandisterna inte gjort mer för saken. Klicka på dokumentet för att läsa hela brevet.

I mars 1914 är Gerda Modén i Gefle FKPR klar med en fantastiskt detaljerad sammanställning av resultaten av namninsamlingen i länet. I Hälsingland har 496 listor med 9 145 namn samlats in och i Gästrikland 465 listor med 9 229 namn. Totalt 18 374 namnunderskrifter från länet. Klicka på dokumentet för att läsa det.

Gerda Modéns sammanställning med information om civilstånd, yrken och ålder på alla i Gävleborgs län som skrivit under kravet på kvinnors rösträtt. 

LKPR samlar in listorna från hela landet, de binds i 30 band och finns fotograferade med Elin Wägner. De 351 454 namnunderskrifterna överlämnas till riksdagens första kammare, men det dröjer ytterligare sju år innan rösträtt för kvinnor blir verklighet på riksdagsnivå.

Elin Wägner med de 30 banden namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. Bildkälla Wikimedia commons.

Läs gärna ett tidigare blogginlägg om FKPR och deras fina standar genom att klicka på länken: En skog av vita standar.

Camilla Larsson  

onsdag 28 december 2016

Kärlek från Hofors till Chiles folk 1973

Det finns en fin tradition av engagemang och solidaritet med utsatta i Hofors. I tidigare bloggar har vi visat exempel på IF Metall i Hofors protester mot både Hitler och Vietnamkriget. Klicka på länkarna för att läsa dem.

I september 1973 är det dags igen, då riktas blickarna från Hofors och omvärlden mot Chile när den demokratiskt valda presidenten Salvador Allende störtas i en militärkupp ledd av Augusto Pinochet.

Presidentpalatset La Moneda i Santiago bombas. Foto Wikimedia Commons.

I Hofors följer Kjell Wallberg, John Karlsson och medlemmarna i IF Metalls avdelning 169 händelserna i Chile och reagerar snabbt.

Från vänster Georg Buhr, Kjell Wallberg och John Karlsson i styrlesen för IF Metall, Hofors 1973. Foto Hofors hembygdsförening. 

På medlemsmötet den 17 oktober klubbas en protest mot militärjuntan, och det är viss oenighet om hur uttalandet på bästa sätt ska spridas. Styrelsen har tänkt sig dagspressen, andra föreslår Sveriges ambassadör i Chile för att "nå ut till de förtryckta människorna", som det står i protokollet. De bestämmer sig för båda alternativen och skickar följande brev till Harald Edelstam, svensk ambassadör i Santiago i Chile:
   
Klicka på dokumentet för att läsa det. 

Protesten från Hofors når Harald Edelstam trots kaoset i landet. Bara en vecka senare kommer det här svaret till Hofors och IF Metall från Edelstam, där han tackar för protesten och berättar detaljer om förföljelser och avrättningar, om de svåra omständigheter som den chilenska befolkningen nu befinner sig i.

Klicka på dokumentet för att läsa det. 

Harald Edelstam till vänster. Foto: Arkiv Gävleborg. 

Harald Edelstams diplomatiska karriär var lång och händelserik. Han blev omtalad för sina aktiva insatser för mänskliga rättigheter, inte bara i Chile på 70-talet utan redan i Norge under slutfasen av andra världskriget. Vill du veta mer om Edelstam finn en intressant dokumentär på Sveriges Radio. Klicka på länken: Harald Edelstam P3 Dokumentär

I Hofors fortsatte engagemanget för Chile och IF Metall deltog i arbetarrörelsens stora insamling. I december 1973 summerar avdelningen resultatet, 3 435 kronor, och konstaterar att Edelstam blivit utvisad från Chile på grund av sina insatser för flyktingar.

Camilla Larsson

fredag 16 december 2016

Husmorstips mot vägglöss

Husmorstips mot vägglöss från 1800-talet. Ur arkiv från Hofors bruk.
I ett arkiv kan man göra oväntade fynd: Som dessa tips mot vägglöss. 
Den lilla lappen finns instucken i handlingar som rör brukspatronerna Petres personliga konkurser 1880 och arvskiftet efter änkefru Elisabeth Petre på 1890-talet.

Lappen väcker fler frågor än den ger svar på. Hade brukspatronerna problem med löss i sina luftiga bostäder på Hofors och Hammarby herrgårdar? Hur var det då i andra mer trångbodda hem på bruken?

Vägglusen har följt människan i hundratals år, länge var det mer regel än undantag att det fanns vägglöss i husen. De trivs i madrasser, stoppade möbler och kryper in i springor i väggar och golv för att under natten krypa fram och suga blod. Lika länge som de varit vanliga har man försökt bekämpa dem.

Lappen berättar om olika knep man kunde ta till. Så här står det ordagrant:

”Wägglöss dödas om osläckt kalk släckes i en stor så, på vanligt vis, i rummet der de uppehålla sig: alla dörrar och fönster tillslutas väl och öppnas ej på 24 timmar.

Väggar och springor bestrykas med qvicksilfver rifvet i såpa och sedan blandat med snus och watten till en stark lödder. De trifvas ej i rappning deri hästgödsel är bladad - De sky för ahlträd, vitriolvatten dödar dem.”

Det framgår inte vilka knep man faktiskt använde sig av, och vilka som i så fall tvingades utsätta sig för att hantera de giftiga ingredienserna. Kvicksilver och kopparsulfat, som ingår i vitriolvatten, är giftiga och den osläckta kalken frätande.
Ulla Ejemar

fredag 2 december 2016

Julgåvor till änkor och orkeslösa sjömän

         
Att dela ut kläder och skor till fattiga barn och pengar till vuxna vid en årlig julfest söndagen före jul var syftet med Jultomteföreningarnas verksamhet. Fina arkiv från 1881 till 1987 berättar om hur samhällseliten samlades till välgörenhet i jultomteföreningar i Hybo, Bjuråker, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle. Vi har tidigare berättat om när Elvira Frunk fick kängor av tomtarna i Söderhamn och om Gefle Jultomtars fest 1909. Klicka på länkarna så kommer du till inläggen.  

Årskort och entrebiljett till tomtefesten.
Handelsföreningar som Hudiksvalls handelssocietets pensionskassa och Ugglebo Arbetareförenings Aktiebolag i Ockelbo delade också ut julgåvor. Behövande handlare och efterlevande fruar och barn ansökte om bidrag hos handelssocieteten som delades ut två gånger per år, i juni och december. År 1897 varierade gåvorna mellan 15 och 40 kronor per person.

Elva kvinnor och två män, fick "gratifikationer till julen" av handelssocieteten i Hudiksvall, enligt anteckningar i huvudboken från 1897. 
Bolagsstämman i Ugglebo Arbetareförening i Ockelbo beslutade att avsätta 100 kronor till behövande i april 1898. Styrelsen verkställde beslutet och 5 till 20 kronor delades ut. "Ofvanstående belopp utdelas i skodon och matvaror”, står det i protokollet från 5 december. Ett antal personer är namngivna, flera av dem änkor. Det här var början på en mångårig jultradition i Ugglebos Arbetareförenings Aktiebolags historia.

Ugglebo Arbetareförenings Aktiebolag finns än är i dag mer känt som ICA Ugglebo.
För Gefle Sjömannaförenings del gick julgåvorna till sjömansänkor, barn och fattiga orkeslösa sjömän. Pengar fick  in med hjälp av bössinsamlingar och genom att be firmor sponsra verksamheten. Deras arkiv innehåller även tackkort från personer som tagit emot julgåvor, ett exempel finns här ovan. 

Gefle Sjömannaförenings sponsorer till julgåvor 1921.
Camilla Larsson