Fransar och paljetter i arkivet

Dekoren kan vara rik på regalierna.

Vad är det där?  De färgglada ”löskragarna” med guldfransar och paljetter i väcker alltid samma nyfikenhet hos våra besökare.
Svaret: Det är regalier använda inom nykterhetsrörelsen IOGT. I Arkiv Gävleborg finns regalier från ett 40-tal föreningar i länet. Regalierna kan vara vita, blå, lila eller röda och försedda med olika symboler. Färgen visar vilken grad eller roll medlemmen hade i logen.

Nykterheten var förstås viktigast, men på mötena höll man inom IOGT särskilt i början hårt på ceremonier och ritualer och där spelade regalierna en roll. Den röda färgen bars av "tjänstemannen" som ledde mötena. Uppdraget cirkulerade bland medlemmarna för att så många som möjligt skulle lära sig mötesteknik och att tala inför gruppen. 

Första IOGT-logen i Sverige bildades i Klippan 1879 på initiativ av Bjuråkersfödde Olof Bergström som importerade rörelsen med sitt krav på absolut nykterhet från USA. Rörelsen växte snabbt, inom något år fanns loger runt om i Sverige. 

Medlemmar i IOGT-logen Mjölner 291 i Alfta med regalier.

I Alfta bildade tolv bybor redan 1882 IOGT-logen Mjölner 291. Bilden här ovan med männen iförda sina regalier kommer just därifrån. Logen hade en omfattande verksamhet med studiecirklar i skönlitteratur och kommunalkunskap, musikförening, sjuk- och begravningskassa, bibliotek och mycket mer. Den var också med om att under några år driva en konsumtionsförening i Näsbyn. Att den hade ett eget ordenshus var en självklarhet.

Förkortningen IOGT står för Independent Order of Good Templars och senare International Order of Good Templars. IOGT var från starten uppbyggd just som en orden. Andra nykterhetsorganisationer som Nationalgodtemplarorden och Templarorden var organiserade på liknande sätt.

Betoningen på ritualer och ceremonier tonades med åren ner. 1970 gick IOGT och NTO samman och då övergav man ordensformen. I dag är IOGT-NTO en ”vanlig” förening

Ulla Ejemar

Blått är andra gradens färg.

Tro, hopp och kärlek är symboler för IOGT-rörelsen.

Bo som på landet fast mitt i stan!

Småhusutställningen X 72 inspirerades av gröna vågen.

På 1970-talet valde många unga barnfamiljer att lämna stan och flytta ut på landet. Trenden, som kom att kallas gröna vågen, satte också sin prägel på bostadsbyggandet vid den här tiden. I samband med en småhusutställning i Sätra 1972 ville länsbostadsnämnden och Gävle kommun tillsammans med 13 byggföretag visa att det var möjligt att bygga trivsamma villaområden snabbt och billigt. Att utställningen hade influerats av gröna vågen råder det ingen tvekan om. Den övergripande tanken från arrangörernas sida var att bidra till en "social utjämning beträffande boendet med markkontakt". Alla skulle ha möjlighet att bo i hus med tillgång till egen täppa. Man tänkte sig att snöskottning, barnpassning, och andra praktiska göromål skulle skötas av en bygemenskap. Det skulle vara precis som på landet - fast mitt i ett nybyggt miljonprogramsområde. Mer om arrangörernas avsikter med utställningen kan du läsa här. 

Kv. Spillkråkan var Fahlstedts bidrag till småhusutställningen i Sätra 1972.

Bland de inbjudna byggföretagen fanns AB Ansgarius Fahlstedts Byggnadsfirma som hade stor erfarenhet av liknande småhusprojekt. Sedan 1950-talet hade firman uppfört ett tjugotal radhus- och villaområden i Gävle med omgivningar. Men den här gången var det verkligen snäva tidsramar. I februari 1972 startade arbetet. Den 29 juni var det invigning och då skulle Fahlstedts ha en handfull enplansvillor färdiga att visa upp i kvarteret Spillkråkan vid Klasbärsvägen. I dag utgör de gamla utställningshusen ett av åtskilliga småhusområden i stadsdelen Sätra som ju för övrigt fyller 50 i år. 

Jörgen Björk

Regnskydd i evenemangsbranschen

Försäkringsbrevet som garanterar ersättning vid regn.

Att arrangera tävlingar och evenemang utomhus är alltid ett äventyr. Ska det regna så att folk sviker?
Tur då att det finns regnförsäkring! I arkiven finns flera exempel på just regnförsäkringar.

Hudiksvalls kanotklubb köpte en regnförsäkring för 32 kronor när den arrangerade en kanottävling 22 augusti 1937. Då kunde klubben få ut som mest 200 kronor i ersättning om regn skulle ruinera arrangemanget. Redan vid en regnmängd på 1 mm skulle försäkringen falla ut, förutsatt att dropparna kom mellan 11.00 och 13.00. Försäkringsbolaget hade ett ombud på plats redo att mäta regnmängden. 

Hur det blev med vädret den där dagen i Hudiksvall berättar inte källorna. Däremot verkar det ha blivit uppehåll i Ockelbo 11-12 augusti 1945.

Ockelbo IF ordnade fest på idrottsplatsen med dragplåster som Cotton Swingers från Sandviken och Lennarts Svingkvintett. Redovisningen visar att arrangemanget gav ett tillskott i klubbkassan på 66 kronor och 85 öre. Och då hade de ändå betalat 72 kronor i regnförsäkring. 

Ulla Ejemar

Klicka på bilden för att läsa redovisningen!