tisdag 30 juni 2015

Fotboll till varje pris

SIF mötte GIF varje år vid 1900-talets början. Från 1901 finns inga fotografier, den här mycket ljusskadade bilden är tagen 1904. Söderhamns IF hade då nyligen inskaffat nya helsvarta dräkter. Bilden ur Gefle IFs arkiv.
"En resa som trots sina obehag hör till de trevligaste Söderhamnsidrottarne någonsin gjort", ägde rum i september 1901. Söderhamns IFs fotbollslag klev tidigt på morgonen på ångaren Fram för färd till Gävle i det vackra vädret. Med resan blev inte så behaglig som man tänkt. Fyra timmars uppehåll på Tuppen på grund av dimma gjorde att laget kom fram strax före avspark och mycket hungriga.

Motståndet var svårast tänkbara. Gefle IFs lag hade flera år i rad tagit hem motsvarigheten till svenska mästerskapet, von Rosens pokal. Att hungriga och trötta möta Sveriges bästa fotbollslag var inte det lättaste och det blev också förlust med 9 - 0.

Söderhamn och Gefle idrottsföreningar mötte varandra i fotboll varje år under det tidiga 1900-talet, både i Gävle och Söderhamn. År 1900 blev siffrorna 12 - 0, så Söderhamnarna kände sig ganska nöjda med resultatet 1901. Pressen noterar också att SIF blivit bättre och skyller också en del på skillnaden i ålder och fysik då "så godt som alla medlemmar af laget äro små byggda och stå ej i proportion till geflelagets kraftigt byggda män"

Efter en festmiddag på Viktoria börjades hemresan vid 10-tiden. Tjockan tvingade båt och passagerare att tillbringa natten på öppna havet, de flesta under en filt på däck. Det är hårt att vara fotbollsspelare!
Hela det roliga referatet av resan i Söderhamnskuriren 25/9 1901 kan du läsa nedan eller öppna som en PDF-fil här!
Lisa Engström


onsdag 24 juni 2015

10 000 såg simstafetten i Gavleån

Bild från starten av loppet med alla nio mössorna guppandes bredvid varandra i vattnet. Man ser verkligen att det var massor av folk i farten. Bild ur Gefle IFs arkiv.
"Den beramade propagandasimningen" som den kallades i pressen ägde rum den 15 augusti 1920. Platsen var Gavleån, eller Storån som den benämndes i programmet. Starten gick strax nedanför Gammelbron och målgången var vid restaurang Fenix nere vid hamnen. Fem sträckor med en längd av 125 till 600 m skulle avverkas av de 9 lagen.

Färgen på mössan var givetvis den viktigaste informationen till publiken som skulle följa tävlingen. Ur programbladet som finns i Gefle IFs arkiv, tävlingshandlingar.
 När starten gick för simmarna uppstod ett veritabelt gatlopp på land. Alla tänkbara utrymmen längs kajer, broar och tvärgator var fyllda med folk, 10 000 beräknade Gefle Dagblad. Alla ville först till nästa bro för att följa loppet. "Det unga Gefle var förstås flinkast i benen men även en mängd äldre män och kvinnor med tävlingsivern lysande ur ögon förflyttade sig med oanad fart" rapporterar Gefle Dagblad.

De svartvita bilderna gör tyvärr inte badmössorna rättvisa! Kanske är detta Müntzing för Gefle IF s lag I i ljusblå mössa som närmar sig mål som segrare? Bilden ur Gefle IFs arkiv.
På sträckan Rådmansgatan - Kopparslagaregatan tog Gefle IFs lag I ledningen och behöll den sedan hela vägen. Sluttiden blev 23 min 51,8 sek. Nästan minuten efter kom GIFs andralag och trea blev Brynäs IF lag I. Det enda laget som inte var en idrottsförening, Gefle Åkerredskaps verkstadslag kom i en rafflande sekundstrid in på sista plats. Hela resultatlistan, med tider, priser och deltagare, läser du som en PDF här! 
Prisutdelning blev det på Furuvik samma kväll.
Lisa Engström

torsdag 11 juni 2015

Husmödrarnas finska resa

Gruppen med lanthusmödrar från Gävleborg på Senatstorget i Helsingfors 1948. Hushållningssällskapets hemkonsulent Ingrid Frendin leder gruppen. Foto ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.
Märta Eriksson 47 år från Nordsjö, Järvsö, var en av 19 lanthusmödrar från Gävleborg som i juni 1948 reste till Finland. Resan var en studie- och utbytesresa med syfte att bryta de finska husmödrarnas isolering från krigsåren och att få en inblick i lanthushållningen i Finland under de svåra förhållandena. Att visa den modernisering som skett inom det svenska jordbruket (och outtalat inte i det finska) var viktig vid de finska kvinnornas besök under juli månad.
Resorna är noga dokumenterade i reseledaren, hemkonsulent Ingrid Frendins redogörelser.
Programmet i Finland var hektiskt med besök på lanthushållsskolor, bondgårdar och egnahemsområden. Det nyss slutade kriget påverkade besöket starkt: Hjältegravarna i Helsingfors besöktes liksom nybyggarhem för evakuerade karelare. I Helsingfors fanns tid avsatt för besök hos fadderbarn och deras familjer. Gävleborgarna fick också ett bastubad vid Mannerheims jaktstuga.

Saara Hyrkäs, 56 år från Järvenpää och de andra finska deltagarna gjorde huvudstaden innan resan gick vidare till Gävleborg där 51,5 mil i buss tillryggalades på 4 dagar. Bland mycket annat hann man med Hamrångeortens andelstvätteri, Kråköns fiskeläge, Nytorps lantmannaskola i Arbrå och ett besök hos Olanders och hemmansägare Britta Eliasson i Norr-Edsbyn.

 "Denna studieresa kommer säkerligen för deltagarna att bli ett minne för livet" skrev Ingrid Frendin i en artikel i Hushållningssällskapets tidskrift (nr 4/1948). Läs artikeln i sin helhet här!
Lisa Engström
Vid Leppäniemi gård hos familjen Kassari.
Efter bastubadet vid Mannerheims jaktstuga. Klicka för en större bild!

onsdag 3 juni 2015

Till frysboxens lov

"Man hör ofta husmödrar på landet, som berättar, att de inte kan förstå, hur de förr kunde klara sig utan frys"
Så skriver Gävleborgs hushållningssällskaps hemkonsulent Maggie Bank 1961.
Torrsaltning av fläsk på slaktkurs i Fjärdsäter, Delsbo 1945. Husmodern på gården hade de 12 deltagarna i hemmet under fyra dagar och fick i utbyte arbetet med hemslakten utfört. Centralt i bilden hemkonsulent Ingrid Frendin.
Bara 15 år tidigare höll hemkonsulenterna populära slaktkurser på gårdar i länet där torrsaltning var en av konserveringsmetoderna. Att frysa in kött stod inte på programmet. Ordet "frysbox" ska ha förekommit i svenska media för första gången 1948.
Men sen gick det fort. 1950 rapporterar hemkonsulenten att många lanthem i Gävleborgs län har skaffat frysbox. Samma år ser vi den första djupfrysningskursen i Hushållningssällskapets regi. Platsen är Kilafors och kursen samlar 70 deltagare.
"Fru Bäccman, lycklig ägare till en djupfrysningsbox, märke Westinghouse, visar den stolt för hemkonsulenten." Hemkonsulenten Ingrid Frendin står till vänster på den här bilden från 1950.
1960 har slaktkurserna bytt namn till "tillvaratagande av slakt och djupfrysning". Fortfarande är det ett imponerande brett program med styckning, tillagning och konservering, men det är tydligt att  frysboxen och andra hushållsmaskiner klivit fram i rampljuset. På ett par decennier blev djupfrysningen oumbärlig och de äldre konserveringsmetoderna arkiverades successivt. Gävleborgs hushållningssällskaps arkiv är en fantastisk källa till historien om hemmens modernisering!
Lisa Engström
Deltagare vid en av kurserna i "tillvaratagande av slakt och djupfrysning" på Kungsgårdens studiegård under 60-talets första år. Samtliga bilder ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.