Ska mor få vila en dag eller en vecka?

Affisch  för Mors blomma som såldes över hela landet. 

Sommaren 1947 fick tre kvinnor i Norrsundet erbjudandet att åka de femton milen till semesterhemmet i Gnarp för att vila upp sig. Hur fruarna Allberg, Thörn och Larsson valdes ut framgår inte av protokollsboken från Röda korset i Norrsundet, däremot att pengarna kom från ”Mors blomma”

Det var en liten knapphålsblomma som såldes för att dra in pengar till semester åt ”trötta och utarbetade mödrar”. I Norrsundet lyckades man sälja 1100 blommor á 10 öre styck. Nettot blev 110 kronor och det räckte till en vecka för tre i semesterhemmet som låg i det före detta brukskapellet i Sörfjärden.

Blommorna såldes med draghjälp av dåtida kändisar som skådespelarna Isa Quensel, Sickan Carlsson och Edvard Persson.

Utskick till butiker som uppmanades att sälja blomman. 

Mors blomma var kopplad till Mors dags-firandet, som introducerades i Sverige 1919. Förebilden fanns i USA, där dagen firades första gången 1905.

I en skrift från 1920 påpekas att syftet är att mor ska omslutas extra mycket av sina barns kärlek denna dag. Barnen ska uttrycka sin tacksamhet och be om förlåtelse för alla bekymmer de orsakat sin mor under året.  

Skriften rekommenderar att firandet sker på följande vis:

. Svenska flaggan hissas på hemmets flaggstång.

. Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.

. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

. Hon beredes så långt det är möjligt vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

. Vid eftermiddagskaffet eller om aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.  

 Ulla Ejemar

Ett bad i veckan rekommenderas!

På 30-talet kom frågan om hälsa, hygien och renlighet i blickfånget. Inte minns genom Lubbe Nordströms uppmärksammade radioreportage och skrift om Lort-Sverige. Badhusföreningar bildades för att "befrämja ett allmänt och flitigt användande av bad". Möjligheten att tvätta sig var ju ofta begränsad i de svenska hemmen.

1936 bildades Torsåkers Badhusförening för att bygga ett inomhusbad på Brobacken i Fors by vid Hoån. Vid den här tiden fanns närmsta allmänna bad i Hofors och en mindre bastu i Hästbo. Svenska föreningen för folkbad stod för ritningar till badhuset av Svärdsjötyp nr 2 och de höll även med de här badreglerna:

Även i andra föreningar, som Röda Korset och inom idrottsrörelsen, drevs frågor som rörde bad och bastubad, hygien och hälsa. Badpropagandan här intill är ett exempel från Röda Korset i Forsa med mottot: "Bad varje vecka åt varje svensk!".

Fler badhusföreningar hittar du i vårt arkiv från Varva-Hillebyn, Åmot, Friggesund, Nybo och Hennan.

Camilla Larsson

Nyinvigning av Strömvallen 1967

Sedan omkring förra sekelskiftet har det idrottats på den plats vi idag känner som Strömvallen. Genom åren har flera renoveringar, om- och tillbyggnader och nyinvigningar ägt rum. En genomgripande upprustning skedde i mitten av 1960-talet då man även passade på att utöka publikkapaciteten utan att kostnaderna skenade i väg. De föll sig nämligen så att ishockeyn i samma veva skulle få en ny modern inomhusarena. Material från de gamla övergivna läktarna på Nynäs isstadion kunde alltså med fördel återanvändas när Strömvallen skulle byggas ut. Så kom det sig att Gavlerinken och nygamla Strömvallen kunde invigas samma år, 1967.

För Strömvallens del hölls invigningsceremonin den 1 september. Dagens huvudnummer var de internationella friidrottstävlingarna där bland andra amerikanska världsstjärnor och flerfaldiga olympiska medaljörer som kulstötaren Randy Matson och längdhopparen Ralph Boston deltog. Men mest av alla imponerade Bo Forssander från Malmö som tangerade det svenska rekordet på 110 meter häck inför drygt 3000 personer.

När en epok nu går i graven framstår kanske dessa rader ur invigningsprogrammet från 1967 som särskilt tänkvärda:

Ett önskemål vid invigningstillfället är att idrottsborgen i framtiden skall vårdas på samma goda sätt som hittills till glädje för publiken och de aktiva idrottsutövarna. Så kommer säkert även att ske för Strömvallens historia är i stort sett stadens egen idrottshistoria.

Jörgen Björk

Om guldgrävare, eskimåer och vilda djur

 

... kunde man höra på föreläsningsföreningarnas träffar i Nordanstig. Biljetterna här intill gällde Hassela Föreläsningsförenings träffar på 50-talet. För 1.50:- per termin eller 2:- för  familjekort kunde man höra äventyraren och forskaren Anders Bolinder berätta om "Forskningsfärder i Sydamerika" i kommunalrummet en tisdagkväll i oktober 1957. Fem bilder i färg visades också! Under året hade föreläsningarna i Hassela 528 besökare.

I Ström-Stocka startade föreläsningsföreningen 1945 och hyrde in sig i Folkets Hus i Stocka och i Strömshall i Strömsbruk. Under första året hade de 125 besökare i medeltal per föredrag, som hörde Harry Macfie föreläsa om "Bland Alaskas guldgrävare och eskimåer" och komminister Einar Sparrstedt tala om "Med svenska Röda Korset till Tysklands koncentrationsläger". "Det heliga Moskva - det röda Moskva" var temat för författaren Ellen Rydelius.

I Gnarp fanns en aktiv föreläsningsförening redan på 30-talet och ett tiotal föreläsningar hölls per termin i Godtemplarhuset i Röde. Kommendörkapten Stellan Elliot föreläste om "Det moderna sjökriget", författaren och forskningsresanden Sten Bergman talade om "Livet i Japan" och fil. dr Lydia Wahlström om "Nazism och religion" i början av 40-talet.

Godtemplarhuset i Röde där Gnarps Föreläsningsförening hade sina aktiviteter.

Föreläsningsföreningarna startade med idén om att väcka intresse hos allmänheten för bildning. Det var i en tid när utbudet från olika medier var mer begränsat än idag. Så det är lätt att tänka sig att det intresserade många när det kom forskningsresande, författare och andra till orten och berättade om olika företeelser. Vissa illustrerade också sina föreläsningar med bilder med hjälp av ett skioptikon som här.

Skioptikon projicerar stillbilder och var en föregångare till diabildsprojektorn.

Så småningom fick föreläsningsföreningarna både kommunala och statliga bidrag för sin folkbildande verksamhet och många anslöt sig till Hälsinglands och Gästriklands föreläsningsförbund.

Några fler smakprov på föreläsningar som gavs i Hassela, Ström-Stocka och Gnarp:
"I stålkula till havets botten" - professor, forskningsresande Per Collinder
"Djur jag mött i vildmarken" - författare, forskningsresande Sten Bergman
"Norrländsk trädgård" - direktör V. Lundgren
"Spaniens prövade land" - Alma Velander-Philip
"Vad är bildning och vem är bildad?" - läroverksadjunkt Carl Cederblad
"Bland guldgrävare och fåraherdar, gentlemän och missdådare i Australien" - Hjalmar Bengtsson
"Resa i främre Orienten" - fil. dr Hanna Ryd

Camilla Larsson