Diarum - hur tråkigt som helst?

Inte så glamoröst, men innehållsrikt! Ur diariet för Metallindustriarbetareförbundet avd 169 Hofors 1933, strax efter att Hitler tagit makten i Tyskland. Vad avdelningen skrev till tyska legationen kan du läsa här.

Ett diarium håller reda på inkomna och utgående skrivelser och är ett sökmedel för att hitta ett specifikt dokument i t ex en korrespondensserie. Inte så spännande? Men om skrivelserna speglar Hofors, Sveriges och Europas historia? Då kan ett diarium vara en fantastisk källa och ett makalöst sökverktyg!

Metalls avdelning 169 i Hofors bildades 1907. Från 1907 till 1976 finns all korrespondens bevarad och minutiöst dokumenterad. Det handlar om avdelningens egna angelägenheter, som medlemmars inträden och utträden och konflikter. Materialet speglar också framväxten av samhället Hofors föreningsliv med relationen till socialdemokraterna och kommunistpartiet, RFSU, ungdomsföreningar och idrottsklubbar. Fackföreningens förhållande till riksorganisationen och till det mäktiga Hofors bruk kan man också följa i dokumenten.
Tydligt märker man att fackföreningen tar aktiv del i vad som händer i världen. Inte minst under det dramatiska 30-talet och under andra världskriget. Hitlers maktövertagande väcker många reaktioner, t ex bojkotter och engagemang i antifascistiska organisationer. I ett annat inlägg på Dokument i fokus kan du läsa om hur Metall i Hofors skriver till Tyska legationen. Man reagerar också på hur de svenska myndigheterna agerar under kriget, t ex när det gäller tryckfriheten.
Lisa Engström

Skrivelserna från 1943 visar på kvinnornas inträde i industrin på Hofors bruk, reaktioner på den svenska permittenttrafiken och arbetet med Norgehjälpen. Klicka för en större bild!

Leve Tysklands kämpande arbetare!

I februari 1933 tog Adolf Hitler makten i Tyskland. En av de grupper som skulle utmanövreras från den politiska arenan var arbetarrörelsen; Socialdemokraterna, kommunisterna och fackföreningarna.

I den internationella solidaritetens namn väckte detta bestörtning inom arbetarörelsen i Sverige. I Hofors tog Metallindustriarbetareförbundet upp frågan på ett möte den 19 mars. Man satte ihop ett protestuttalande mot våldsdåden som drabbade den tyska arbetarklassen, riktad till den tyska legationen i Stockholm. Senare under året uppmanades också Hoforsborna att undvika tyska varor och att inte se tysk film på bio. De kommunistiska organisationerna försökte samordna protesterna genom att arrangera en antifascistisk konferens i Folkets hus.

Hoforsbornas ställningstagande till det som hände i omvärlden och i Sverige under 30-talet och andra världskriget är väl värt att fördjupa sig i. Läs protesten man skickade till Tyska legationen i Stockholm 1933 nedan. Klicka för en större bild!
Lisa Engström

Cykla med Hudiksvalls Bicycleklubb

Hudiksvalls Bicycleklubb. Stadgar från 1895.

Redan 1895 antog Hudiksvall Bicycleklubb sina stadgar, vilket var 64 år före Hudiksvalls Cykelklubb bildades. Enligt stadgarna skulle bicycleklubben anordna sällskapsturer, större och mindre tävlingar, ge råd och upplysningar till nybörjare vid inköp av maskiner och vid de första övningarna, samt informera medlemmarna om trafikregler och hävda hjulmännens rättigheter. Klicka här för att läsa stadgarna som PDF!

Trafikregler för velocipedåkare vid seklets slut

Sist i bicycleklubbens stadgar finns en allmän kungörelse med trafikregler och aktuella bötessummor vid brott mot reglerna för velocipedåkning på länets landsbygd daterad 1895. Där kan man läsa att velocipeden skulle vara utrustad med ringklocka och tänt ljus i lykta, att tävlingsåkning med velociped var förbjudet på allmänna vägar, och om gällande regler när medtrafikanter färdades med häst, som att ringa med ringklockan för att förvarna om omkörning av ekipaget. Bötessummorna vid förseelser var mellan 5 och 50 kronor.

Cykeltävling med långsamhetsåkning

Den 29 augusti 1897 anordnade Hudiksvalls Bicycleklubb en tävling i hjulsport. Det kan man läsa om i nummer 38 av "Tidning för idrott" från 1897. Artikeln rapporterar att vinnaren i 5000-metersloppet var J. Florén på tiden 9.54.3/5. I den kanske lite oväntade grenen 150 m långsamhetsåkning "lyckades E. Johansson tänja ut tiden till 6.11.1/5".
Camilla Larsson

Tidning för idrott 1897 nr 38.