I fädrens spår...

Vasaloppet går som bekant av stapeln den första söndagen i mars varje år. Devisen "I fädrens spår för framtids segrar" torde ha hängt med sedan premiären 1922. När Svenska Skidförbundet tillsammans med bland andra Skolidrottsförbundet instiftade Snöstjärnan 1956 ville man uppenbarligen låna lite av Vasaloppets traditionstyngda glans genom att använda samma motto. Snöstjärnan var skidsportens motsvarighet till simborgarmärket. För att erhålla utmärkelsen behövde herrar tillryggalägga en mil på skidor. För damer räckte det med halva den distansen. Snöstjärnan var en riksomfattande begivenhet. Var och när proven hölls i våra trakter det aktuella året framgår inte av affischen.
Jörgen Björk

Att almkvista - att bada utan baddräkt

Professor Almkvist på besök i Bomhus 1934

Johan Almkvist (1869 – 1945) var läkare och en av Sveriges ledande experter på könssjukdomar, särskilt syfilis. Efter sin läkarexamen kom han att tjänstgöra vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, som var inriktat på denna typ av ohälsa och vid Stockholms stads besiktningsbyrå för prostituerade kvinnor. Prostitution såg vid denna tid främst som ett hygieniskt problem- inte ett moraliskt.


Under 30-talet gav han ut böcker med titlar som Sexuell kultur, Trohet och otrohet och Kärlekens ansvar. Det var nu han kom i kontakt med nudismen eller naturismen som den då kallades. Grundtanken bakom naturismen var att utan kläder är vi alla ganska lika. I samband med att kläderna plockas av faller även de etniska och sociala kännetecknen och vi kan lättare se vad som förenar oss. Efter att ha studerat nudismen i Tyskland kom han 1932 att ge ut boken Hälsa och nakenhet - en socialmedicinsk studie över klädedräktens inverkan på kropp och själ. I och med denna bok blev Almkvist en kändis.


Det var nyttigt för kroppen att utsättas för sol och vindar. Almkvist förhoppningen var att en vardaglig nakenhet skulle bidra till att avdramatisera sexualiteten och dämpa könsdriften. Liksom den nakna kroppen härdades mot förkylningar kunde sinnet härdas mot nakenhet.
Barbro Eriksson

...önskar blifva utstruken

Brevet ur Sankt Matteus metodistförsamlings arkiv

Ett enda litet dokument kan väcka många frågor. Anna Jansson blev medlem i Sankt Matteus församling i Gävle 1887. Det innebar att hon blev metodist. Att tydligt visa att man var religiöst avvikande, eller dissenter, krävde ännu vid den här tiden en del mod. Men frikyrkan var stor och stark, metodistförsamlingen i Gävle räknade flera hundra medlemmar.

1894 vill Anna Jansson lämna metodisterna. Vid den tiden arbetade hon i hemmet hos stadsläkaren Adolf Grape. I sin utträdesansökan skriver hon att hon nu endast tänker tillhöra den lutherska kyrkan, alltså svenska statskyrkan, och undertecknar brevet "Anna Jansson hos Doktorn Grape".

Vad ligger egentligen bakom det korta brevet? Varför betonar hon att hon väljer "endast" statskyrkan? Varför anger hon sin arbetsplats? Kan det vara så att hennes arbetsgivare, en högt ansedd samhällsmedlem, påverkar henne i den riktningen, medvetet eller omedvetet?

Eller är det helt enkelt så att hon inte längre intresserar sig för församlingslivet och vill lägga lite tyngd bakom sina ord genom att nämna doktorns namn? Svaret på frågorna får vi nog aldrig.

Lisa Engström

Det är roligt att ta själv!

Konsumtionsföreningen Bollnäs med omnejd (Konsum Bollnäs) bildades hösten 1923 när ett antal kooperativa organisationer i och omkring Bollnäs landskommun gick samman i en storförening.

I början av femtiotalet beslutade sig föreningen för att bygga om butiksfilialerna i Rehn och Höglunda till moderna självbetjäningsbutiker - Bollnäs skulle få sina första snabbköp. För Rehns del hade styrelsen särskilt högtflygande planer. Man hade bestämt sig för en "relativt stor tillbyggnad, så att en verkligt rymlig snabbköpsbutik kunde skapas". Men till en sådan kunde myndigheterna inte ge sitt tillstånd. Lösningen blev i stället att flytta ner personalens omklädningsrum och toalett i källaren så att hela markplanet kunde användas som butiksyta. Kyldiskar "av allra modernaste konstruktion" skulle installeras i både Rehn och Höglunda. På så sätt, konstaterade man, kunde alla kött- och charkuterivaror, ost, smör, margarin och spädare grönsaker förvaras kylda.

De första försöken med självbetjäningsbutiker i Sverige gjordes redan 1941. Men eftersom den nya butiksformen visade sig svår att kombinera med hanteringen av ransoneringskuponger fick snabbköpens riktiga genombrott vänta till efter krigsslutet. Det var väl egentligen först under femtiotalet som det stora flertalet svenskar fick erfara hur roligt det kunde vara att ta själv från butikshyllorna. 

Konsum Bollnäs arkiv innehåller protokoll, årsberättelser, stadgar och räkenskaper. Handlingarna sträcker sig från 1921, då det första steget mot en storförening för Bollnäs med omnejd togs, och fram till det att föreningen fusionerades med Konsum Alfa 1966.
Jörgen Björk

Planskisser över snabbköpen i Rehn och Höglunda. Klicka för förstoringar!