måndag 22 augusti 2016

Gå kurs i höst?

Valpkurs, svetskurs, skrivarkurs, japanska, matlagning, silversmide eller självförsvar? Ja, utbudet är stort nu i höst för den nyfikne. Intresset för att lära sig nya saker genom att gå en kurs är inget nytt fenomen. Våra arkiv berättar om många föreningars kursverksamhet, vissa för egna medlemmar och andra för allmänheten.

ABF i Arbrå annonserade om föredrag och kurs i Esperanto 2 november 1932.
Föreläsningskursen "Bildning och folk" skulle hållas i Föreningshuset i Järvsö i april 1936 i ett samarrangemang av ABF, IOGT-NTO och SLS.
Kursutbudet var varierat och ofta berättar ämnena något om tiden. Redan 1915 arrangerades en föreläsningskurs på fyra tillfällen om Franska revolutionen i Bollnäs. Där gavs också en kurs i socialförsäkringsfrågor 1926. Kurser i barnavård arrangerades av husmodersföreningen.  
Affischen från 1932 gör reklam för en föreläsningsserie med Gunnar Myrdal om den ekonomiska krisen. Kursavgiften var 1 krona för hela kursen, arbetslösa fick gå gratis.  
 Vissa kurser kanske skulle ha lite svårt att locka deltagare idag? 
I Godtemplarlokalen i Röde i Gnarp skulle en kurs i kommunalkunskap hållas. 
Av naturliga skäl finns det många spår av kurser i föreningsteknik i våra arkiv. I slutet av 30-talet hölls en sådan kurs på Stenegård i Järvsö med många deltagare. Den anordnades av Ungsvenska distriktet i Gävleborgs Högerförbund (Moderata ungdomsförbundet, MUF, idag). 

Kurs i föreningsteknik på Stenegård i Järvsö 25-26 mars 1939.
      
Kursdeltagarna på Stenegård i Järvsö 1939. 
Camilla Larsson

onsdag 17 augusti 2016

OS-kanotister från Hofors

Den här veckan avgörs sprinttävlingarna i kanot i OS i Rio. Hofors Kanotklubb har haft framgångsrika landslagskvinnor och män som deltagit i OS. Två av dem är Eva Sisth och Tord Sahlén. 

Trea och fyra från vänster är Eva Sisth och Tord Sahlén efter OS-tävlingarna i Tokyo 1964. Foto: Lennart Wallin

Hofors Kanotklubb (HKK) startade 1943. Från mitten av 50-talet och tre decennier framåt var klubben mycket framgångsrik, både nationellt och internationellt. Under en period hade HKK sex paddlare med i landslaget och klubben tog hem medaljer i VM, EM, NM, SM och även i större juniortävlingar.

I augusti 1955 arrangerades det första kanot-mästerskapet på sjön Hyn utanför Hofors. Jan Eriksson målar skyltarna. Foto: Lennart Wallin

Tord Sahlén var med i kanotlandslaget i 13 år och blev uttagen till flera OS. Den främsta placeringen kom 1968 i OS i Mexico med en fjärdeplats i K-4.

Tord Sahlén, trea från vänster, med klubbkamraterna i HKK på träningspass på Hyn 1964. Foto Lennart Wallin

I juli i år arrangerade Hofors Kanotklubb Sprint-SM på kanotstadion i sjön Tolven utanför Hofors. Tävlingarna hade över 300 deltagare, några av dem OS-kanotister på uppladdning inför Rio.

Camilla Larsson

torsdag 11 augusti 2016

Om kampen för att få älska vem man vill

Affisch från 1948 från RFSU,
Sommarens Pridefestivaler i Gävle, Söderhamn och Stockholm kan tyckas självklara, men det kan vara värt att påminna om bakgrunden: Homosexuella handlingar var olagliga i Sverige ända fram till 1944. Och sjukdomsstämpeln togs bort först 1979!

Mot den bakgrunden är det kanske inte konstigt att det i äldre arkiv saknas dokument som berättar om homo- och bisexuellas och transpersoners kamp för att bli accepterade.

Men några få spår går att hitta. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är mest känt för sitt engagemang för legalisering av preventivmedel, rätt till abort och sexualundervisning. Men RFSU agerade också för att homosexualitet skulle avkriminaliseras.

Protokollen från lokalavdelningarna i Gävle och Hofors visar att man diskuterade frågan inför lagändringen 1944.

I Gävle rapporterade den legendariska sexupplysaren Elise Ottesen-Jensen redan 1943 om den planerade nya lagen. Hon betecknade avkriminaliseringen som en framgång av betydelse och fortsatte ”vi har också blivit uppskattade, därom vittnar de tacksägelser vi fått mottaga från de homosexuella”.

I Hofors såg RFSU:arna också avkriminaliseringen som en framgång. Läs mer i protokollet här nedan.
I protokollet från 1944 konstaterar RFSU i Hofors att det gäller att påverka opinionen "så att de homosexuella inte dömes på grund av människors okunnighet, ty föraktet är också en dom som är tung att bära"
Först 1950 bildades RFSL, då uttytt som Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, som sedan dess framgångsrikt drivit kampen för homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.
Ulla Ejemar 


torsdag 14 juli 2016

Fjärran höjder - baptisternas sommaridyll

Flaggan är hissad och massor av unga baptister är samlade på Fjärran Höjder. Foto från 1925.
1918 tyckte de unga baptisterna i Gävle att man funnit ett ”idealiskt läge” för en samlingsplats sommartid. Man hade tidigare varit i både Hemlingby och Tolvfors, men nu äntligen hittat ett ställe där man skulle stanna i nästan 25 år – Fjärran höjder!

Fjärran höjder förknippas i dag länge med det kommunala badet, men innan staden och bebyggelsen kröp närmare var här mest skog och lantlig idyll. Åtminstone är det intrycket man får av de foton som finns bevarade i arkivet.

Frikyrkoförsamlingarna ville som andra föreningar ha ett sommarhem, ett ställe för umgänge i enkla former och möten sommartid.  Immanuelskyrkans ungdomsförening, som tillhörde Gävle 1:a baptistförsamling, hade i närmare tio år hyrt en hage i Tolvfors för sommarens möten. I hagen fanns bänkar och en talarstol, men ingen möjlighet att vara under tak och det var vad man längtade efter.
 
Sommarhemmet på Fjärran Höjder fotograferat ur en annan vinkel. 
1918 hade man hittat huset på Fjärran höjder. För 3 500 kronor fick man ett hus där bottenvåningen gick att inreda till hörsal och övervåningen kunde hyras ut som bostad. Marken arrenderades av Gävle stad. Av kassaboken framgår att arrendet 1926 kostade 145 kronor per år, men man fick också en inkomst på en hundralapp från sin hyresgäst E Östlund.

Här höll man nu möten på vardagskvällar och söndagar från juni fram till tidig höst varje år. Midsommar firades här, talare bjöds in och baptisternas eget sångsällskap ”Harmoni” underhöll.

Under slutet på 1930-talet började man fundera på om man skulle rusta upp huset eller flytta.1942 blev frågan akut, då stod det klart för föreningen att Gävle stad börjat sälja tomter i området. Nu skulle göras plats för nya bostäder och ett kommunalt utomhusbad.

I sökandet efter ett nytt ställe undersökte de unga baptisterna flera objekt. Valet föll på ”grosshandlarvillan” Nyborg på Norrlandet. Under namnet Borgvik blev den baptisternas sommarhem ända fram till 2012.

Här var standarden högre, här fanns utrymme för bad, övernattningar och servering. Men det var inte ett okontroversiellt val. Var läget på Norrlandet för långt bort? Skulle det nya fina sommarhemmet locka ungdomarna bort från söndagens gudstjänster? Eller höll det snarare ungdomarna borta från Furuvik "och andra penningsugande platser"? Diskussionen om köpet framgår av protokollet här nedan - klicka på respektive bild för att få den i större format.
Ulla Ejemar

Protokoll från 1 maj 1942. Mötet hölls vid Nyborg på Norrlandet som skulle bli det nya sommarhemmet.
Beslutet blev att köpa villan för 8 000 kronor.



torsdag 7 juli 2016

Sagoslottet vid Lötviken

Ett eget sommarhem, ett ställe för vila, bad och festligt umgänge drömde man om inom folkrörelserna under tidigt 1900-tal. Och många av dem lyckades förverkliga drömmen.

I Sandarne var IOGT-logen Sandarne Enighet en av dem som skred till verket.

Vid Lötbäcken eller Lötviken hade godtemplarna samlats för att roa sig redan när de började organisera sig i slutet på 1800-talet. Under bar himmel firade man till exempel midsommar här. Men på 20-talet hade festplatsen tappat lite av sin glans, då väcktes tanken på att satsa på nytt med ett sommarhem.
Bild från Lötviken på 30-talet. Stående längst till vänster Axel Källman, som var mycket aktiv i logen.
24 maj 1932 satte man igång med bygget. Arbetet gjordes oavlönat av logens unga medlemmar, många arbetslösa i krisens 30-tal. På sju veckor lyckades man resa huset. Nu hade man i ärlighetens namn förberett bygget redan under vårvintern med att frakta sten över Lötvikens is.

Söderhamns tidnings ”korrespondent” – en av logens egna medlemmar - rapporterar om en lyckad invigning med friluftsliv, teater, dans och en för dagen specialskriven sång. Huset beskrivs i lyriska ordalag:

”Det harmonierar verkligen med omgivningen och det hela verkar som ett sagoslott. Visserligen ämnar inte logen slå an på vanliga nöjesanordningar i allt för stor utsträckning. Det blir mera en samlingsplats för kulturella nöjen, konserter, folklekar, fri idrott, bad o dyl.”
Söderhamns Tidning publicerade en lång artikel vid invigningen 1932.
Protokollen vittnar om att man inom logen förde livliga diskussioner. Synen på dans och idrott gick isär, skulle godtemplarna hålla sig ifrån att ordna ”tarvliga nöjestillställningar ”som dans eller skulle man tvärtom välkomna ungdomens nya fritidsintressen?

Det blev både och. IOGT ordnade ungdomsläger här, medlemmar kunde övernatta för en billig penning, logen höll möten och fester i huset sommartid. Men det blev också större nöjestillställningar, parken och huset kunde hyras av andra arrangörer.  Länge samarbetade godtemplarna och idrottsföreningen, SSIF, om det årliga midsommarfirandet. 

Populäre sångaren Harry Brandelius  uppträdde i Lötviken 1939. 
I mitten på 60-talet började sommarhemmet tappa sin glans, logens allt färre medlemmar orkade inte hålla det i stånd. 1968 erbjöds grannen Stenö båtklubb att köpa hemmet för 12 000 kronor. I köpet ingick alla inventarier utom de som de som det stod ”IOGT” på.
Ulla Ejemar